Färgstarkt i medeltida mörker
Under 1500-talet klädde man sig i kraftiga och färgglada tyger och modet var ett bevis på makt. Herrarnas överdelar hade breda axlar och man bar tajta strumpbyxor. Kvinnans kjol var rak med hög midja och till detta bars styltskor i trä och kork.

I mitten av 1500-talet blev modet mörkare och stelare med influenser från Spanien. Midjan började markeras på männens tröjor och kvinnans kjol spändes upp i volym av valben, tagel och stålskenor. Under Gustav Wasa´s tid var sammet, siden, sämskinn och ylleplagg populära.

Stormakt & prakt
1600-talet präglades av krigets misär och man bar stövlar med sporrar och praktiska fallande kragar. Kvinnan bar en ”roben”, en klänning som är öppen fram med rikligt dekorerat dekoltage.

1640 blev ”rhingrave byxan”, en vid herrbyxa liknande en kjol, populär och man bar detta med en midjekort jacka och hög hatt. Kvinnans klänning hade hög midja, stora ärmar och djup urringning.

År 1660 ändrades modet radikalt till förmån av en enhetlig armé. Mannen bar en ”just-au-corpsen”, tredelad lång och snäv uniformsjacka. Till denna utstyrsel bars en väst och korta snäva byxor s.k. ”culotter”. Kvinnorna hade låga klänningar med hårt snörat liv, korsett och skärp. Skorna hade klack och öppen tå.

Förnuft & förklädnad
Under 1700-talet blev klänningarna enkla och lösa medan den tredelade klädseln fortfarande gällde för mannen. Efter ytterligare trettio år överdrevs modet med ”paniern”, en kortare styvkjol. Trenden varade inte länge och i slutet av 1700-talet var de enkla, enfärgade bomullstyger tillbaka för att sedan gå mot det romantiska, med tunikor, sjalar och sandaler.

Aktioner & reaktioner
På 1800-talet började man tala om stil och kvalité före kvantitet. Symaskinen uppfanns och överklassen anlitade skräddare. De första syntetiska färgerna kom också under 1800-talet, i England bar man speciella plagg på dagen och i Frankrike aftonplagg. Modet hämtades från andra epoker och männen bar frack och cylinderhatt. Kvinnans kläder blev mer komplicerade med stora klänningar och krinolin.

I mitten av 1800-talet blev engelsmannen Charles Frederick Worth en trendsättare med sin ”Haute Couture”, höga skräddarkonst och sina två årliga kollektionsvisningar.

1840 skapades ”Pret-a-porter”, ready to wear, i USA och moderiktiga kläder tillverkades industriellt av bland annat Calvin Klein, Donna Karen. Under dessa år dök även Paul Poiret upp som sedan 1900-talet, avskaffade korsetten.

Bort från tradition & konvention
Mellan 1900-1918 varierade kjolen kraftigt och den skapades också för herr, av Jean Paul och Vivianne Westwood. Hatten bars som ett skydd mot solen och visade därmed social status, att man inte arbetade ute på fälten. Konstnärer, pedagoger och medicinare började kritisera korsetten och menade att den var onaturlig och skadlig för kvinnan. När kriget tog en paus fortsatte männen att bära uniform och damkläderna hade också en militärisk skärning.

Efter kriget
Kvinnorna snörde sig i S-kurva, ”Jugendstilen”, med snäva höfter och klockformad nederdel. Golfbyxor, pullover och basker blev omtyckta plagg på herrsidan. På 20-talet formgavs mer skor och strumpor designades rutiga och randiga. Den hudfärgade silkesstrumpan blev omtalad och till detta bars tunika över klänning och långa veckade kjolar med tröja. Under 1900-talet var också första gången som kvinnan bar manskläder. Co Co Chanel skapade eleganta snitt och myntade ”den lilla svarta”. Vidare utvecklade Chanel skjortblusar med brett bälte, också här med impulser från herrmodet. Hollywoodstilen kom på 30-talet och tjugo år senare designades Chaneldräkten, en färgglad fyrkantig kraglös jacka i tweed och med guldknappar.

Mannen bar också tweed och kavajerna omformades som jackor med två knappar och kunde med fördel användas till byxor av annat material. Den vida Oxford, tangobyxan gjorde entré och det vida herrmodet inspirerades av Charlie Chaplin.

Modet i krigstider
Mellan åren 1930-1945 var mode och film ett stort intresse för människor och Greta Garbo uppmärksammades. Modet blev slankare med klockad kjol, korsetter och byst i fokus. Andra plagg som prinsessklänningen, boleron, kjol och blus stod i fokus och den första byxdressen för kvinnan lanserades av Marcel Rochas.

New look & jeans
År 1947 var modet lyxigt, feminint och kurvigt med Dior i spetsen. Kvinnan bar vadlånga, vida klänningar med vadderade höfter och smala sluttande axlar. Den mindre formella aftonklänningen, ”cocktail klänningen” fick fokus med skärning i Y, A och pil-linjer.
Under 50-talet hämtades influenser från USA och frontpersoner som färgade modet var Elvis, Jerry Lee Levis och James Dean på herrsidan och Marilyn Monroe och Greta Garbo på damsidan. Det var både Rock & Roll, glittriga kostymer och jeans. Det sistnämnda plagget var ursprungligen en arbetare byxa och blev sedan på 30-talet ett fritidsplagg. Inte förrän tjugo år senare ansågs jeansen tillhöra en livsstil och borgarna protesterade starkt emot jeansen.
50-talet erbjöd också New Edwardian mode med snäva byxor, figursydda kavajer, sammetsmanschetter och slag samt Teddy Boys, unga män som hängde på stan i vida mörka enkelknäppta kostymer och vadderade breda axlar.

Revolution med hippielook & minikjolar
Fler och fler konsumerade kläder i allt högre utsträckning och ungdomsmodet var mycket prisvärt. Twiggy skapade ett ideal med trådsmala modeller med minikjolar ursprungligen framtagen av Mary Quant och genomskinliga blusar. På herrsidan var trenchcoaten ett måste och även polotröjan under kavaj och ärmlösa sleepovers. Byxlinningen vilade på höfterna och byxorna var smala nedtill. Smalt skurna kostymer tillverkades i manchestertyg och mannen bar tenniströja till ett par enkla jeans. Hippistilen, ”make love not war”, innebar en look med jeans, blommiga skjortor, sladdriga klänningar och utan skor.

TV & Film
På 60-talet bar skådespelare i engelska kriminalserier kläder i läder och det blev snabbt en folklig fetisch. Det första postorderföretaget Bibi startades och gav människor större utbud och tillgång, i samband med detta blev också Second hand butikerna moderna. Yves Saint Laurent tog fram smokingen för kvinnan i lätthet och elegans.

Flower Power
Mellan 1970-79 började modeskapare som Thierry Mugler, Kenzo, Issey Miyake, Vivienne Westwood och Ralph Lauren, sina karriärer. Folket klädde sig enligt naturens regler, i stickat och virkat med långa sjalar, patchwork och i orientalisk stil.

Kjol & klänning a´la 70-tal
Att bära kjol och blus blev en självklar klädsel och kjolarna var kortare än någonsin. Det skapades snart en motrörelse mot kjolen som endast täckte stjärten och midimodet slog igenom. Kjolarna hade ofta en rad med knappar och kombinerades med golvlånga kappor. 1975 utvecklades olika kjolvarianter, veckade, rynkiga, i tweed och patchwork. Under 70-talet blev också omlottklänningar, mormors och skjortblusklänningen blev en succé.

70-tals byxan
Byxdressen blev en favorit och även plagg i manchester, tweed, sammet och stickat höll sig kvar på catwalken. Byxorna fick utsvängda ben och minikjolar och hotpants kombinerades med strumpbyxor i ylle.

Punken
Punktemat var kläder i svart läder med hål och nitar, revor, säkerhetsnålar och kedjor runt vrister.

Dressed for succes
Mellan 1980-89 var allt tillåtet och man använde sig både av ett lekfulltmode, gamla tekniker och designade överdrivna kostymer. En fitnessvåg svepte över världen med Madonna i spetsen, karriärkvinnan liknade mannen och med inspiration av Dynastin, klädde man sig efter sin roll i samhället. De som klädde sig bäst enligt folket var rollkaraktärerna i Miami Vice och T-shirt användes flitigt till kostym.

Retrolook & Teknikkult
Trenderna från 80-talet utvecklades och ungdomsmodet från 60 och 70-tal återtogs, dock inte av dem som levt med 70-talets platå och utsvängda byxor. Tekno modet var en sprudlande och kreativ variant av ovanstående. Klädreglerna luckrades upp och avståndet mellan kläder och epoker minskade. Sportmodet togs fram i samband med en outdoor stil. Det var nu okej att blanda både stilar och märken och kunden var inte lika trogen.

Under 1900-talets andra hälft blev det modernt med figursydda blazrar, bredare skor och snävare T-shirts och blusar. Den karriärs inriktade kvinnostilen kallades för Grunge och fick sällskap av Girlie-stilen med sina korta kjolar, byxor med slag och åtsittande toppar. Glamouren tog en skepnad med djurmotiv, sidenscarfar, slipsar och accessoarer.